lördag 22 oktober 2011

Hänt i veckan

Hejhej, länge sen sist igen! Eftersom jag i veckan blivit frisk igen (halleluja!) har det hänt så mycket annat att jag sällan varit hemma några långa svängar. Därför har bloggandet varit lite tillsidosatt. Lite stickord på veckan.

- Yoga i jättemysig ny studio! http://powerofnowoasis.com/
- Många middagar med kollegor
- Träning igen, äntligen!!
- Dejtauktion arrangerad i regi av studenterna, för insamling av pengar till barnhem.
- Mountainbike-tur arrangerad av mig

I skrivande stund sitter jag i bastun, dvs. på balkongen. Det har den sista veckan varit både varmare och högre luftfuktighet. Herkas! Därför var det extra skönt att mountainbike turen startade på 1300 m.o.h. Sval och inte minst frisk luft! Turen gick genom skog, små byar och risåkrar. Bilder varsågoda. (har video också, men de måste kortas ner, så de kommer en annan dag..)

Vulkanen Batur i bakgrunden

 Risfält 
 Traditionell skörd old fashion way
 En elefant!
Snart i Ubud (ni vet där Eat, pray, love utspelade sig)

Så har jag också blivit bortauktionerad för en miljon! I indonesiska rupier då. Men tycker ändå att 81 euro är ganska mycket att betala för en timme privatundervisning av simteknik. Galna studenter. Det högsta budet gick till min kollega, som erbjöd en surflektion inklusive transport och lunch, som gick för 9 miljoner! Totalt samlades det in 77 milj. under en kväll. Det måste jag säga är ganska bra gjort!

I morgon blir fortsätter jag med dykarkursen, på måndag blir det SUP! Allt roligt jag gått miste om under tiden jag var sjuk måste tas igen bums!

fredag 14 oktober 2011

Så enkelt!?

Visste ni att man på Bali har ett system där man alltid döper första barnet att heta Wayan, den andra i syskonskaran att heta Made, den tredje till Nyoman, den fjärde till Ketut och så vidare. Ganska lätt att chansa rätt på någon man har glömt namnet på..

En hinduistisk månad är 35 dagar lång, och ett år är 210 dagar. Men året består tydligen inte av 6 månader, men av olika långa veckor. Den längsta 10 dagar och den kortaste 1. Förklaringen är att 210 inte går jämnt ut med 4, 8 eller 9 enligt Wikipedia. Men det har tydligen något att göra med syklusen till risodlingarna. Inte nog med det, balineserna har också en kalender till (!) med 12 månader, där varje månad startar vid första dagen det är fullmåne!


En balines har därför födelsedag var 210 dag, men den firas inte speciellt mycket. Man får ingen tårta eller gåva, men familjen har ofta en ceremoni för födelsedagsbarnet. Och det är mycket annat att fira här! Hinduisterna kan verkligen levnadsmåttot "livet är en fest"! Det är ceremoni när det är fullmåne, när man har byggt något nytt till huset, när någon har varit sjuk och vill ha hjälp av släkten att finansiera sjuknadskostnaderna, när man har fått en ny plomb i en tand oooch så vidare, ni fattar säkert...


En bild stjäld på nätet igen!

Nyåret, den efter fullmånen alltså, firas genom reflektion. Man får inte jobba, inte resa/använda sig av något fordon, inte äta eller dricka under hela dygnet. Det finns t.o.m. vakter som går runt för att övervaka att folk sköter sig. (fattar inte varför de får jobba då inte andra får, men..) Inte ens turister har lov att besöka stranden den dagen, och flygplatsen är stängd. Dagarna innan och efter ska också en del ritualer utföras, bl.a. en parad för att driva ut onda andar, ska man tro Wikipedia.

Allt detta är ju kristallklart att förstå för en västerlänning, eller hur?

torsdag 13 oktober 2011

You rock my world?

Det har varit jordbävning på Bali i dag. 6,0 på richterskalan enligt amerikanska mätningar, 6,8 enligt indonesiska. Jag höll just på att parkera cykeln när det skedde, och det kändes som om asfalten under mig svajade lite. Inte värre än så. En del materiella skador, men inga rapporterade dödsfall ännu. På skolan gick det bra med oss alla, både anställda och studenter!

tisdag 11 oktober 2011

Pear pressure?

Vi är två kollegor av ca 10 som har PC. Alla andra har MacBook Pro. Jag som inte är någon prylfantast, börjar mer och mer se fördelarna med Mac. När jag för tillfället själv bara använder en liten rese-PC på 10 tum (utan CD) gör det heller inte frestelsen mindre. 
Kostar ca 1000 € här nere, som är billigt för en Mac, men dyrt för en PC. Hmm. Tänk så mycket annat roligt man kunde få för de pengarna... En SUP-bräda, till exempel. Eller förnuftiga saker, som avbetalning av studielån, eller sparpengar. Spara eller slösa... Hmm...

söndag 9 oktober 2011

Klagomuren, varsågoda

Lite länge sen jag skrivit, så måste väl skriva och rapportera att jag fortfarande andas, ifall någon skulle ha varit orolig över det. Istället hostar jag och snyter mig. Inte så mycket mer behagligt det heller, så tycker fortfarande synd om mig själv. Inte så mycket för att mina symptomer är så hemska, men för att de förhindrar mig från att göra allt det jag tycker är roligt, dvs. att vara aktiv. (Okej, här får jag varna alla optimistiska läsare från att fortsätta läsa, för nu börjar klagandet igen!)

Jag känner många människor som har andra intressen, så det är tydligen möjligt att tycka om att göra andra saker än de som innehåller svettande, flåsande och sånt, men kommer inte riktigt på någon just nu som känns frestande att hålla på med. (Nu tänker någon säkert, men hallå, människan är på Bali, det måste ju finnas massa fint att se på där! Ja jag vet att jag är på Bali, men att SE på natur och kultur i sittande ställning känns för mig lika spännande som att se på då målarfärg torkar).

I dag var jag till och med så dristig att jag försökade mig på att sola! Gick ut på stranden med bok, sarong och vatten. Vadade över till denna "ö", där jag efter ett dopp lade mig tillrätta.

Lade mig ner på magen, och kände hur solen grillade på ryggen. Ungefär efter jag läst en sida ur boken blev jag allt för varm, och svängde mig över på ryggen. Överlevde ungefär lika länge i den ställningen, så jag satte mig i skuggan. Där gick det bättre, så läste väl några kapitel innan jag gav upp och gick hem för att gå på toaletten och äta lunch. Så bra gick det. Så om någon har några goda förslag på hobbyer för en sur och rastlös sjukling, säj för guds skull till!

Förlåt, jag ska sluta klaga nu!

söndag 2 oktober 2011

Lungor säljes - BILLIGT!!

Har varit positiv överraskad över hur min astma har klarat klimatet och förorensningarna. Fram tills nu, vill säga. Och det var ju en lite kass timing, eftersom min dykarkurs startade i helgen. Har de sista dagarna haft tungt att andas, även om jag tagit mer medicin än vanligt, och har dessutom känt mig trött. Har också "rökt" med min saltvattenspipa, utan att det har hjälpt. (Och ja mamma, jag har också tuggat och druckit ingefära så det stått härliga till). Trodde att en influensa var på gång, så försökte vara förnuftig och inte träna. I går startade dykarkurset med 8 timmar (!) teori. Tung dag, men iallafall inga problem för andningen. I dag skulle vi dyka i bassäng, och eftersom jag hållit mig från träning de sista dagarna, visste jag inte hur illa det var, fram tills vi skulle göra simfärdighetstesten i bassäng. Tycker det är tråkigt att simma i pool, så simmade i rask takt för att få det undan. Det kändes tungt både under simningen och länge efteråt. Av 200 m simning ska jag i normala fall inte bli så andfådd.

Efteråt fick vi instruktioner i att sätta ihop utrustningen, tog på oss våtdräkt och hoppade i. Redan vid första andetaget under vatten märkte jag att detta inte var dagen att starta med dykning. Kändes som att andas genom ett sugrör ungefär. Som också läkaren sa kan jag dyka när jag är frisk, men inte när jag är obstruktiv (typiskt astma-sammandragna luftvägar). Så jag gav upp och gick upp av bassänget. Får pröva igen då jag blivit bättre.

Nu sitter jag hemma och surar. Tröstäter balinesisk gado-gado (sötstark jordnötssås). Är skitförbannad på mina lungor som inte låter sig kontrolleras av mig. Varför kan inte också astman vara viljestyrd, som så mycket annat i kroppen är?

Har köpt några piller från apoteket

Bara förpackningen är ju fantastisk! Har googlat innehållet, så vet var jag tar. Satsar på att det hjäper illa kvickt. Har redan börjat bli hyper då jag inte får tränat ut all överloppsenergi. Tycker synd om de som måste umgås med mig tills jag blir frisk (jag brukar bli ganska amper). Men mest av allt tycker jag synd om mig själv, förstås!

onsdag 28 september 2011

Den lediga dagen

I dag har jag varit ledig, på en onsdag av alla dagar! Fick kompensationsledigt (norsk: avspasering) då jag förra veckan jobbade 6 dagar, då jag arrangerade en volleybollturnering för studenterna. Var ju inte direkt en dålig dag att jobba extra på heller - en dag med beachvolleyboll på stranden.
Hur som helst, så bestämde jag mig efter allt tjat här på bloggen om hur jag vill cykla långt, länge och uppför, att göra precis det på min lediga dag. Pratade med en firma i går, för att försäkra mig om att jag kunde ta med mig cykeln ombord. Utdrag från diskussionen, varsågoda:

Säljaren: Yes, we can fix it.
Jag: Oh, good.
Han: So what's your name?
Jag: Jenny
Han: Oh, Jane, nice to meet you.
Jag. No, Jenny
Han: I'm the real Tarzan, me Tarzan, you Jane!
Jag: Skrattar
Han: So call me when you decide, yeah?
-
Så ringde jag i morse.
Jag: Hello, this is Jenny calling, is it still room for a bike and one person on the speedboat at 10 a clock?
Han: Oh, yes, we can fix, it's okay.
Han: So what's your name?
Jag: Jenny
Han: Oh, Jane, it's me, Tarzan!

De är ganska lustiga dessa ballineser! Lite bilder då..


Så jag tog en speedbåt över till Nusa Penida, ca 40 min. från Sanur. Jag var den blekaste ombord. Resten var lokala.  Hojen är med.
 Jag ville ha backar, jag fick backar. Ca 371 höjdmeter av dem, om man ska tro min fina pulsklocka.
 Fina vägar var det också, som ni ser.

 Förnöjd över att ha hittat tillbaka till hamnen efter den 2 timmar långa rundturen. He var sveittot!
The speedboat.
Var en timme för tidigt tillbaka. Dessa två ville slå av en prat och lära sig lite engelska. Dit gick den timmen.


söndag 25 september 2011

WasSUP?

Nu vet jag vad jag kommer att sakna när jag kommer hem! SUP! Inte att supa alltså, men Stand Up Padle. En kombination av paddling och surfning kan man säga, och det nya stora inom brädsporterna.


Eftersom min kamera inte är vattentätt, får jag visa en annan bild. Steg alltså upp kl. 6 (!) på söndagsmorgonen (skulle aldrig hända att jag stiger upp så tidigt hemma, men här vaknar jag nästan varje morgon vid den tiden, hör och häpna!). Och cyklade efter lite yoga och frukost iväg till SUP- och kitebutiken, där en glad balines och professionell kite’are möter mig. Vi kör ut till stranden tillsammans med kollegan Ingela och möter detta:

 I motsats till de kaotiska folkmassorna i Kuta, där vi surfade, väntar det öde havet och vågorna vid horisonten på oss. Kan man starta en dag på ett bättre sätt?

Man manövrerar alltså brädan med att stå upp och paddla, (därav namnet, förstås). Den är lite större och mer stabil än en vanlig longboard. Därför kan man inte bara surfa med den, men också paddla på stilla vatten, som med kajaker. Vi paddlade oss lite ostadigt ut, som de nybörjare vi var, i ca 20 minuter till revet. Där var vågorna ungefär 1,5 m höga, vi satte oss på knä, och väntade på instruktioner från vår instruktör. ”Paddle paddle, right right, left, left, go go goooo!” Vi klarade bägge att ta första vågen sittande på knä, och vilken känsla! Endorfinerna rusade runt i kroppen! Var lite som att åka pulka i en stor slalombacke ungefär. Några åk senare hade jag mannat mig upp till att försöka resa mig upp, och klarade det! Mera lyckorus sprutade runt i kroppen! Vi höll på i ca 1,5 timme, och gav oss motvilligt pga. tidsschema och trötta muskler. Med leenden upp till öronen paddlade vi tillbaka till land. 
 På stranden väntade en stor drakflygar-turnering.
Detta håller kidsen på med i Bali!
Det här ska jag göra igen, så fort jag får chansen (och träningsvärken har lagt sig)! Inte flyga drakar, men SUPa, förstås!