Den där kroppen

Enligt fenomenologin har man inte bara en kropp, man är en kropp också. Kropp, huvud och själ ska fungera som en helhet. Men vid tillfällen där kroppen inte uppför sig som normalt, t.ex. vid sjukdom eller skada, distanserar människan sig ofta till det som inte fungerar, som om det inte vore ens egen kroppsdel. Man pratar t.ex. om "den där dumma foten" eller vad nu det är som inte gör som man vill. 

I Rhonda Byrnes böcker har jag fått lära mig att det är våra tankemönster som gör oss sjuka. Istället för att fokusera på vad vi vill och tycker om, gräver vi oss fort ned i vad som är fel och vad vi inte tycker om. Vid att lägga ner energi över att tänka på hur ofta man blir förkyld, och hur mycket man avskyr det, inträffar det man tänker på. Istället menar Byrnes att man ska tänka på vad man önskar uppnå, i detta fall perfekt hälsa. Negativa tankar ger negativa handlingar, som leder till negativa händelser. Och motsatt, förstås. 

I söndags vaknade jag med ont i halsen. Jag blev så sur, det var strålande fint väder och jag ville bara upp i fjällen och leka i pudersnö! Jag har nog i det sista använt lite mycket energi på att stressa och fokusera på det negativa. Det är lätt att vara positiv när allt flyter, men ack så svårt att vara glad och förnöjd när det börjar skära sig. I alla fall för min egen del. Eftersom träningen upptar ca 75 % av min tankeverksamhet och mitt liv, blir allt som hindrar mig från att träna ett stort irritationsmoment. 

Efter några dagars ofrivilligt träningsuppehåll kommer abstinensen sakta krypande. Det är så mycket energi som måste ut, energi som annars töms vid träningspass så tunga att jag ligger ner i flera minuter efter att det är över. Det är så jag på bästa vis klarar vara en någorlunda balanserad människa. Två dagar utan träning och kroppen känns tung och styv. Det känns som jag lånar någon annans kropp. Irritationen bubblar och börjar ryka ut genom öronen. Jag har helst bara lust att slå någon. Hårt. Det är så jag bäst kan förklara mitt nuvarande tillstånd.

Att då kunna tänka positivt, det är en utmaning! Jag vill ju för allt i världen bara få min friska kropp tillbaka! 

Så upplever jag min förkyling. Hur känns din?

Vinterfjäll

Ganska najs vinterväder vi har! Jag har laddat mina batterier på bästa sätt idag: Pudersnö, snowboard och offpist! Nu vankar biffmiddag! God helg på er!

Vi är alla bra på något

Det är lärorikt att jobba med barn och personer med funktionsnedsättningar. I dag, i strålande solsken var jag i backen med en familj, för att lära dem bli självständiga i att köra biski (sitski med två skidor under). Barnet i biskin behöver hjälp till att förflytta sig, till att äta, klä på sig och andra elementära uppgifter. Barnet har en kognitiv nivå på kanske 8 år yngre än hans biologiska ålder. I backen hör jag glädjeskrik, och hela familjen verkar njuta av vädret och aktiviteten. På vägen hem i bilen utbrister barnet: "Du är den bästa Jenny man kan önska sig!"

Hur ofta har du gjort glädjeskrik som vuxen, eller gett spontana komplimanger till rätt okända folk? Vuxna är ofta rätt så återhållsamma med att visa glädje och spontanitet.

Barnet beskrivet ovanför och många andra av mina pasienter har många goda egenskaper vi alla kan lära av. Vi är alla bra på något.

Visset

Har den senaste tiden känt mig lite som tulipanerna på bilden under:

Lite vissen.

Mitt jobb är väldigt givande, men också ganska krävande. Du ger av dig själv dagarna i ända, ska vara positiv och glad och komma ihåg hundrafemtielva besked och småuppgifter varje dag. Och för att vara helt ärlig, att gå runt och vara glad hela tiden faller inte helt naturligt för mig. Är mer av den introverta typen - en helt vanlig finne, altså. Med dessutom ganska så ambitiösa träningsmål för 2013, räcker inte energin till så mycket annat än: "äta, sova, jobba, träna - upprepa". Speciellt inte i vintermörkret. För att uppnå resultat, får jag ibland också välja bort andra saker och prioritera. Klädtvätten hänger kanske på tork lite längre än nödvändigt, och jag går inte på alla sociala evenemang som jag blir inviterad på. Jag orkar helt enkelt inte! Men det är mitt val, och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.

Jag är väldigt noga med att ha vilodagar och med min kost, för att hålla mig frisk och energisk. Jag äter bara rena råvaror utan tillsatsämnen, inget vetemjöl och inget socker i vardagarna. Ska göra ännu ett försök på att pigga upp mig själv nu, och se hur det går:

1) Tidigare läggtid. 7-8 timmar är tydligen i det minsta laget!

2) Supermat, full av enzymer, aminosyror, mineraler och vitaminer.

Här korngräspulver, för att jag inte orkar "pracka" med att odla mitt eget gräs. Så bondsk är jag inte! Drack massa vetegräsjuice på Bali, och det gav mycket mer energi än en kaffekopp! Boken i bakgrunden är förresten ganska intressant - läs den!

Men groddar, det är inte så svårt! Här ris- och linsgroddar på odling. Får se hur det går med mitt lilla projekt.

Vad gör du för att orka i vintermånaderna?