Helgens lekstuga

Lite bilder från helgens lekstugor i närområdet. Ja, det är upp till er att bestämma om sådana lekstugor hade fallt i smak. Det gjorde det i alla fall för mig!

Höjdmetrarna färdigt stigna på lördag. Destination namnlös topp. 

Nedkörningen kan börja, halleluja!

 Söndagens destination kan ses på denna bild. Nedkörning från topp till botten på höger sida av "triangelfjället". Oh joy!

 Här går det uppåt!

 Belöningen för slitet!

Vårt vita paradis!

Om att ge och få

Jag har plötsligt blivit en jumppatant! Instruktör, heter det kanske på bättre svenska.

Det startade lite oskyldigt i höst med en yogatimme för mina kollegor en gång i veckan. Så blev vi lite ivriga och satte igång en crossfit-timme också, medan vi var i farten. Och så blev jag förfrågad om jag inte också kunde ha en timme på träningscentret. Så nu jumppar jag andra tre gånger i veckan. I perioder då jag också är mycket i aktivitet i mitt vanliga jobb, så kan jag plötsligt vara i aktivitet fyra gånger på en dag. Det kan kännas lite på kroppen. Inte får jag något speciellt betalt heller - för kollegorna gör jag det gratis i arbetstiden. 

Men det ger så mycket annat! Jag blir tvungen att utmana min kreativitet och kunskap hela tiden, och lär mig otroligt mycket om de olika träningsformerna. Även hur stressad och trött jag är, så dyker instruktörsleendet upp så fort vi startar timmen. Mina lojala träningskompisar möter opp och är tacksamma över träningen, som igen gör mig glad. Jag kommer i kontakt med många jag annars ikke skulle komma i kontakt med. Jag ser framgång i både deras teknik, styrka, balans och rörlighet. Tänk att jag har varit med och bidragit till det!

Det pratas i korridorerna om hur mycket träningsvärk de har. Ryktet sprider sig och nya aspiranter dyker upp på timmarna. Har också blivit frågad om att hålla crossfit-träningar för både fotbolls- och skidjuniorer, så crossfit-andan sprider sig i bygden! Hurra!

Ge, så får du dubbelt tillbaka!

Önskelistan då

Jag får igen konstatera att jag behöver en man. En rik och generös en. Annars får det vara. Här kommer  vårens och sommarens önskelista. 

Höstsemester i Asien: ca 18.000 NOK

Terrängcykel: 10.000+ NOK

Trainer 1 kurs i Crossfit: 5.700 NOK

Gore Tex jacka: 2.000 NOK

Københavnshelg: 2.000 NOK

Finlandsresa: 2.500 NOK

Träningskläder Reebok Crossfit: 2.000 NOK

Totalpris: ca 42.200 NOK/ 5.700 Euro

Varför ska jag vara så dyr i drift??? Långsiktigt sparande för husköp och nödbehov kan väl inte vara så viktigt? Speciellt inte eftersom de rika friarna verkar lysa med sin frånvaro...

Vad lägger du dina pengar på?

En liten norsk påskberättelse

I Norge är Jesu uppståndelse inte så viktig under påsken. Istället sätter sig Ola Nordmann i bilen och kör i kö upp til fjället; skidar, äter apelsiner, ser på krim-serier och slickar sol på framgrävda snöbänkar. När man är en av 282 fastboende på Beitostølen och den fredliga landsbygden plötsligt blir invaderat av 15.000 stadsfolk i dyra kläder och bilar, känns hemmet plötsligt inte längre som hemma. Vilken tur att jag börjar bli lokalkänd och vet om äventyrligt fina turistfria ställen! Även vädret har varit sagolikt bra! Min hals verkar bara bli blekare, medan ansiktet bara blir brunare! Sköna påsklov!

På söndagen fick jag sällskap av denna trevliga tjej. Vi diskuterade bland annat hur det verkar som personlighet och temperament är med och styr vilket behov man har för att få utlopp för energi. Vi kom fram till att vi båda, och andra runt oss, har stor nytta av att vi tränar hårt, för att få slätat ut topparna av våra humörsvängar!

Solen har gett skarföre, som är mindre roligt i branta stigningar! Med en hård medvind, var nedkörningen rätt så läsking. Men vi blev eniga om att sådana turer bara är hälsosamma för att kunna pressa våra egna gränser. Astrid Lindgren får sagt det, som vanligt. Ur bröderna Lejonhjärta:

"Det finns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort!"

Om man inte vågar ta risker i livet, och aldrig går utanför sina komfortzoner, utvecklas man aldrig, men är och förblir den samma.

Med dessa ord färskt i minnet blev dagens tur av en slump utanför komfortzonen. Min kollega och jag, som båda tycker om att klättra, hittade ett klätterparti som såg roligt ut. Plötsligt var det både brantare och isigare än vi hade tänkt! Och när du först börjat klättra, är det ingen väg ner. Så vi klättrade med hjärtat i halsen och med full koncentration, för att inte göra ett felsteg. Vi kom upp med adrenalinet pumpande i blodet, och utan en skråma på våra kroppar!

Om jag aldrig skulle spränga mina gränser och göra obekväma val, hade jag garanterat hanterat stress sämre, och haft betydligt mindre tillit til mina egna färdigheter.

Har du också gått utanför din komfortzon i påsk?

Hemskt mycket vinter

 Har ni fått vårkänslor? Det har inte jag! Här råder forfarande full vinter, 80 cm snö och många minusgrader! Det är högsäsong med alpint på jobbet, är i backen ca 3 gånger i veckan. Går runt med stadig träningsvärk från allt och ingenting. Har svårt att hitta någon muskel att träna, för att ingenting är återhämtat!

Kollegorna har färdighetsträning med biski

Fina dagar trots allt. Mycket sol och blå himmel - både på jobb och fritid. Fjolårets solbränna från boardshortsen byts i år ut mot en liknande på halsen. Så fint så!

Börjar annars stiga i norskhetsskalan, tror jag. Hade du kört ner med stålkantade fjällskidor i en röd alpinbacke? Det såg inte speciellt graciöst ut, men jag föll iallafall inte!

 Och så dagens snabbmatsmiddag:

Tunnt skivade laxbitar på snabb visit i het ugn tillsammans med riven ingefära, lime, salt och peppar. Tillbehör rot- och broccolimos med en skvätt soyasås. 

Fjäll- och lavinkurs

Att leva i fjällen är lite annorlunda än att bo på plattlandet, och det är många hänsyn som måste tas. Vädret kan förändra sig hastigt, det kan ske stenras och laviner. Detta kan leda till olyckor och stängda vägar. 

Norska turistföreningen arrangerade i helgen kurs om laviner - hur man undviker dem och räddar andra. Kurset var egentligen bara 30 km härifrån, i idylliska Jotunheimen, men på grund av vinterstängda vägar fick vi köra en fem timmars omväg för att komma fram! Välkommen till Norge.   

 Vi har grävt, letat och lärt massor om vilka faktorer som påverkar lavinutlösningar. Vi har dessutom nästan blåst bort! På lördagen var vinden mellan 15-21 m/s, som det kanske skymtar på den översta bilden. Vinden måste ha blåst genom näsan, för nu känner jag mig mycket friskare! 

Nu sitter jag och mumsar i en gryträtt, som ni bara måste prova! Oxkött, öl, rotsaker och massa lökar i samma gryta kan väl aldrig bli fel? Du hittar receptet här och programmet med Camilla Plum här!

Den där kroppen

Enligt fenomenologin har man inte bara en kropp, man är en kropp också. Kropp, huvud och själ ska fungera som en helhet. Men vid tillfällen där kroppen inte uppför sig som normalt, t.ex. vid sjukdom eller skada, distanserar människan sig ofta till det som inte fungerar, som om det inte vore ens egen kroppsdel. Man pratar t.ex. om "den där dumma foten" eller vad nu det är som inte gör som man vill. 

I Rhonda Byrnes böcker har jag fått lära mig att det är våra tankemönster som gör oss sjuka. Istället för att fokusera på vad vi vill och tycker om, gräver vi oss fort ned i vad som är fel och vad vi inte tycker om. Vid att lägga ner energi över att tänka på hur ofta man blir förkyld, och hur mycket man avskyr det, inträffar det man tänker på. Istället menar Byrnes att man ska tänka på vad man önskar uppnå, i detta fall perfekt hälsa. Negativa tankar ger negativa handlingar, som leder till negativa händelser. Och motsatt, förstås. 

I söndags vaknade jag med ont i halsen. Jag blev så sur, det var strålande fint väder och jag ville bara upp i fjällen och leka i pudersnö! Jag har nog i det sista använt lite mycket energi på att stressa och fokusera på det negativa. Det är lätt att vara positiv när allt flyter, men ack så svårt att vara glad och förnöjd när det börjar skära sig. I alla fall för min egen del. Eftersom träningen upptar ca 75 % av min tankeverksamhet och mitt liv, blir allt som hindrar mig från att träna ett stort irritationsmoment. 

Efter några dagars ofrivilligt träningsuppehåll kommer abstinensen sakta krypande. Det är så mycket energi som måste ut, energi som annars töms vid träningspass så tunga att jag ligger ner i flera minuter efter att det är över. Det är så jag på bästa vis klarar vara en någorlunda balanserad människa. Två dagar utan träning och kroppen känns tung och styv. Det känns som jag lånar någon annans kropp. Irritationen bubblar och börjar ryka ut genom öronen. Jag har helst bara lust att slå någon. Hårt. Det är så jag bäst kan förklara mitt nuvarande tillstånd.

Att då kunna tänka positivt, det är en utmaning! Jag vill ju för allt i världen bara få min friska kropp tillbaka! 

Så upplever jag min förkyling. Hur känns din?

Vinterfjäll

Ganska najs vinterväder vi har! Jag har laddat mina batterier på bästa sätt idag: Pudersnö, snowboard och offpist! Nu vankar biffmiddag! God helg på er!