30 år och roadtrip

Så var jag plötsligt en 30-åring. Vart åren tar vägen, har jag ingen aning om. Tyvärr är de jag allra helst hade firat min födelsedag tillsammans med, spridda över hela världen. Så jag valde att inte fira så mycket. Annat än med en extra tung Crossfit-träning, förstås. Att min fysiska form ännu är stigande kan jag tacka Crossfiten för. Det tröstar 30-åringen. Tack till er som kom ihåg mig på min dag!

I helgen bar det av till Stavanger för att besöka vänner. 8 timmar på vägen tur-retur. Utsikten på de slingriga vägarna ska jag inte klaga över iallafall. 

Förstås var jag tvungen att hänga lite i ett av Stavangers Crossfit-boxar

Surf var också på programmet. Här visar peruanska Omar hur det ska göras.

...medan jag surfar i skummet. Jaja.

Det som här ser ut som en jätteproffsig surfning i en tube, är i själva verket bara ett fall. Jag har mycket att jobba på i Bali.

Lite turisthäng vid ett monument som blev monterat samma år som jag blev fött.

Saknar hav och stadsliv. Skönt med lite miljöförändring!

Höstigt värre

I fjällen är somrarna inte riktigt lika långa som på låglandet. Här får vi vara glada om vi får gå i shorts en vecka eller två i juli. Nu har vi redan haft nattfrost, och dagarna är härligt svala trots solsken. Även om det är kallt, så diggar jag hösten! Alla färger, den krispiga luften och alla mogna bär! 

En såndär krispig höstdag när ergoterapeuten hade turdag jobb

Höstfärgerna anländer

Jag måste ha ganska starka husmorsgener eller nåt, för jag blir alldeles till mig när jag går runt i skogen och hittar massa ätbart att släpa hem! 

 Nu är frysen snart full med blåbär, hallon och lite hjortron! Som ni ser på bilden finns det mycket att plocka ännu. I dag har jag haft storbesök helt från Nittedal utanför Oslo, enkom för att plocka hjortron. Vi har passat på och turistat lite också, besökt vårt fina ysteri i sentrum, där vi provsmakat smarriga ostar så det stod härliga till. Det fina med att få besök, är att man får turista lite i egen ort. Fast hur fint och bra det än är här, har jag lätt för att ta det för givet och glömma. Så tack för besöket! Ni andra är förstås hjärtligt välkomna ni också!

Och förresten ska jag berätta att JAG, som aldrig rört en fotboll i hela mitt liv, har agerat fotbolltränare denna vecka. Nästan. För jag tränade juniorlaget i CrossFit, och inte fotboll. Så söta och välouppfostrade tonårspojkar har jag nästan aldrig sett förr! De tog i för allt de var värda, och såhär så det ut efteråt. Fotbollsspelare utspredda runt omkring på planen. Lite suddig mobilbild, förlåt. 

Träffade en av spelarna i sportbutiken i dag. Han sa att han hoppas jag inte ska träna dem flera gånger, för de hade haft så ont länge i musklerna efteråt. Jag tyckte det var så roligt, så det kan nog hända de får plåga sig genom en träning till en gång.

Och så förresten nummer två, jag har nu bokat biljetter till Bali. Tre veckors semester i oktober. Jihuuuu så jag längtar!!!

Semestern som kom och gick

Hej bara så fort tiden går! Nu är det redan flera veckor sedan jag påbörjade min semester, som var över innan jag hann börja. Var hem-hemma i Finland 10 dagar, och hann med ganska mycket ändå. Jag hann vara nervös för kurs, kursa mig till CrossFit tränare i Tammerfors, vara utsliten efter kurs, njuta sol och sommar, och möta nära och kära. Så vips satt jag på tåget till Norge igen! Så lite bilder på det.

 Hårda pojkar och flickor tränar.

Muskelknuttiga kursdragare och -deltagare

Jag firar min godkända kurs med att köpa randonné-utstyr för dyra pengar! Nu kan vintern komma!

Fast först får gärna sommaren fortsätta lite till...

Pimp up your torsk

Torsk är den tråkigaste fisken jag känner till. Men nu har jag hittat på ett bra sätt att spice'a den upp på! 

Asiatisk style sallad:

Marinad till fisken:

Färsk torskfilé, fint skivad

Stor knippe hackad persilja

Lite mindre knippe hackad koriander

Kallpressad olja

Riven vitlök och ingefära

Finhackad chili

1 pressad lime

Soyasås

Honung

Låt stå en timma

Crispy sallad:

Bladselleri

Fänkål

Rädisor

Paprika

Cherry tomater

Somrig snabbmat på sitt bästa! Hacka, ät och njut! 

Helt kokos!

Efter mina Bali-uppehåll har jag fått en förkärlek för kokosprodukter. Inte bara smakar det exotiskt gott, men den har också många hälsoeffekter. På Bali drack jag kokosvatten, som ordnade upp allt av magproblem och var en väldigt bra restitutionsdryck efter träning. Frukten innehåller bl.a. elektrolyter, järn, magnesium och goda fetter. Den lär ska bekämpa infektioner, stabilisera blodsockret och göra dig mer avslappnad. Vet inte om det var kokosnötterna eller hela förpackningen, men minns att jag var väldigt avslappnad när denna bild blev tagen. 

Att CrossFit förespråkar Paleodieten, dvs. stenålderskost, som också talar varmt om frukten, gör ju dessutom saken ännu bättre. Prisen för en liten kokosmjölkburk utan konserveringsmedel är dyr, och jag använder fort en om dagen.  Därför bestämde jag mig i dag för att testa göra min egen mjölk! Det var ju lätt som en plätt! 

Släng bara lite kokosflingor i en en behållare med dubbel mängd 40-50 gradigt vatten. Låt stå en timme eller två, mixa sedan med stavmix eller liknande. Sila genom handduk, och voila, kokosmjölk! Flingorna kan torkas i ugnen i 50 grader och återanvändas som mjöl. 

Skål!

Kokosmjölken använder jag istället för vanlig mjölk och grädde som mellanmål, i glass eller grytor. Glassreceptet hittar du längre ner i ett tidigare inlägg. Flingorna äter jag som müsli. Och oljan, den kan användas till mycket annat än det självklara, i matlagning. Varje morgon rätt efter jag stigit upp sköljer jag munnen med oljan i 5-15 min. Det lär ska rensa kroppen från infektioner och andra kroniska plågor, ge vitare tänder, lenare hud med mera. Värt ett försök, tänkte jag.

Denna kokosoljan från Body shop, ska nog INTE användas invärtes. Men jag använder den till både hud och hår. Fuktar som bara det.

Nu har jag skrivit kokos tillräckligt många gånger för denna söndag. God söndag på er kokosbollar!

Sommar och sommarmat

Ååå så skönt med sommar! Även om temperaturerna inte är lika höga som på låglandet, har fjällsommaren också sina fördelar:

I natt har jag sovit 10 timmar, även utan midsommarfirande. Det finns väl inte bättre sätt att vakna på en lat söndagsmorgon än att unna sig en god brunch, som till exempel denna:

Smörstekta zucchiniskivor smaksatta med soyasås

 Salsa med hackade tomater, koriander, chili, vitlök, ingefära, extra virgin olja, lime, salt och peppar. Somrigt tillbehör gott till det mesta!

Och omelett. Voila!

Måste provas, speciellt salsan! Jag har aldrig tyckt om koriander förr, men med denna salsan är örten förlåten!

Skön söndag allihopa!

Äntligen sommarvärme

I helgen har också jag äntligen fått smaka på sommar! Jag har haft bikini på, grillat, paddlat SUP och haft sand mellan tårna. Somrigare än så blir det nog inte. Har alltså tillbringat helgen i Oslo, för till fjälls är det inte så mycket bikiniväder att skryta av. Och förlåt alla Oslofolk som jag inte hann möta, programmet var ganska så fullproppat!

Lördagen spenderades utanför centrum på ett SUP arrangemang, där man kunde prova olika brädor, och tävla. Jag var ju så gott inne i tävlingsandan från förra helgen, så jag slängde mig på nu också.

Det var trångt vid starten, och en tjej fick ett försprång på säkert 10 m.

Men sakta klarade jag ta in henne.

Jag spurtade in, och tog var inte ens en halvmeter bakom vid målstrecket. 

Fast det bara var en oformell tävling så tog jag i allt vad jag kunde. Vadå tävlingssinstinkt?

Så har jag fått tränat på Oslo Crossfit också, kände mig som hemma! 

Bild av tuffa folk från crossfitoslo.no

Oslo, jag saknar dig! Jag kommer snart tillbaka!

Asfaltdjungeln

Medan ni finnar njuter av sommarvärme, har vi 10 grader och spöregn till fjälls! Eller faktiskt, igår medan vi sprang fjällmaratonstafett, som arrangeras här årligen, var det uppehåll.

Här illustrerar min chef och arrangemangsgeneral min sträcka på 6 km. Jag som mest tränar styrka och crossfit, och löper hemskt sällan, var ganska nervös över hur detta skulle gå. Men eftersom jag står fast vid att det är nyttigt att bryta sina egna gränser, så gick jag med på att ställa upp för laget.

Med lite träningsverk både här och där, förberedde jag mig så gott jag kunde, med att bl.a. tejpa mina fötter för klara stötarna i den långa nedförsbacken. Fint, va?

Jag sprang första etappen, och startade tillsammans med halvmaraton-löparna på 1400 m.ö.h., 21 km från Beitostølen centrum. Överraskande nog tyckte jag det var ganska roligt att springa! Speciellt eftersom alla andra sprang en längre distans än mig, och jag kunde passera med lätta steg. Snabbt sprang jag dock inte, kom till växling efter ca en halvtimme. Kondisen var det inte fel på, men vaderna hade nog surnat ifall jag sprungit något mycket fortare. 

Jag blev förundrad över hur dålig form många av de jag sprang förbi verkade ha. Dåliga löpstilar, anding som et ånglokomotiv och ölmagar. Att utsätta sig själv för 21 km löpning med både branta uppförs- och nedförsbackar på asfalt är för den mest rutinerade löparen ganska hårt, så varför i hela friden väljer någon att göra det dåligt förberedd?

Vi var tydligen det enda laget som deltog, så vi fick ett kakfat från Hadeland som pris. Så nu måste jag väl börja baka kaka också!