Ibland skäms jag över mitt humör. Det
verkar lite ibland som om det lever sitt eget liv, och att jag inte kan styra
det. Idag var en sådan dag. Jag och en kollega hyrde SUP-brädor och ägaren
följde med. Det bör väl nämnas att denna person är en tvättäkta italienare i
55-60 års åldern. Vet inte riktigt vad jag ska skylla på, för italienaren
menade bara sitt bästa, och ville hjälpa mig att ta vågor stående. Men hans
kommenderande om jag skulle ställa mig upp, när jag själv inte kände jag hade tillräckligt
med kontroll för att göra det, orsakade det hela. Usch så sur jag blev. Jag
blev så sur att jag bara på trots med all makt skulle surfa på mitt sätt
(knästående), hur han än försökte intala mig. Till sist verkade han ha fattat
att det inte hjälps, och lämnade mig ifred. Senare när jag fått prova och fela
ett antal gånger, så klarade jag till sist att ta några vågor stående, på egen
hand.
Sån har jag varit hela livet. Jag vet inte,
men det verkar vara som att det finns en egen sort av människor som lyckas
framprovocera ett sådant barnsligt beteende i mig. Som till exempel om någon börjar
hjälpa mig utan att jag ens har frågat om hjälp. Envis, det är vad jag är. Tröstande
eller ej, men det verkar gå i släkten också, denna egenskap. I många
generationer! När jag ser på några av mina syskonbarn, är det ibland som att se
sig själv i spegeln. Plötsligt smäller det, ibland helt utan förvarning om att
stubinen ens har tänts för de som ser på. Jag tror det har något att göra med
att vi redan har lagat oss en plan eller bild i huvudet för hur en
sak ska göras, och att då ska någon annan banne mig inte komma och försöka förändra
på det! Som tur gäller detta inte i alla sammanhang och aldrig i
jobbsituationer! Där är jag som regel mycket mer samarbetsvillig!
Och jo, dykningen får jag väl också
rapportera om at den gick bra. (Bortsett från att vattnet var lite kallt med kort våtdräkt, vi blev
brända av maneter och min nya mask ännu inte hade slutat imma). Har nu två dyk
till i kurset, innan jag får mitt certifikat. Dessa görs på torsdag, och om
allt går bra så gör jag två nya dyk dagen efter, då med kollegorna för att
simma med dessa krabater...

Hejsan,
SvaraRaderajag skall skicka detta inlägg till H. att läsas...
Jätteskoj att följa med från kalla och mörka Åbo!
R
Kul att ni följer med!
SvaraRaderaHa det gott, ses snart! :)