söndag 1 april 2012

Om stress och dykning

Det bästa med att resa tycker jag är att komma i kontakt med folk med helt annan bakgrund och livssyn än dig själv. Man kan förstås komma i kontakt med sådana hemma också, men kanske mera sällan. Många av de jag pratar med på Bali har tagit till sig mycket av det österländska levnadssättet, på ett bra och intressant sätt. Jag pratade med min finska surfinstruktör Timo igår om bl.a. den västerländska stressen och hur man kan komma ifrån den.

Alla vet vi att det inte är bra att stressa, och att vi hanterar situationer mycket sämre då, men ändå rivs vi ofta med. Timos sätt att komma undan den var att varje dag sätta sig ner och bara vara, "nollställa" tankarna och lugna ner både kropp och huvud. Hans åsikt om sjukdom är att det är kroppens sätt att reagera när någonting är fel.

Jag känner själv igen mig. Jag får ofta ont i nacken och spänningshuvudvärk när jag blir stressad. Och vad gör jag, spänner mig ännu mera för att det gör ont! Istället för att bara göra något med orsaken till smärtan, dvs. hur man hanterar stressen! Jag har observerat folk få magsår, få sömproblem, eksem eller bli förkylda när saker och ting hopar upp sig. Kanske därför också de mest balanserade människor jag känner också är de som mest sällan är sjuka?

Timo menade, och jag börjar inse det själv mer och mer, att livet är perfekt precis som det är. Det är bara våra tankar som rotar till det. Många tror att livet blir perfekt först då de får ett bättre jobb, får ett barn till eller ett större hus. Men att inse att det är så här det ska vara just nu, precis som det är i allt det kaotiska, är en helt annan livsinställning. Har man kommit dit, har man kommit långt, tror jag.

Förresten, i går, mitt i surfandet, där jag kämpade med surfbrädan för att komma mig bort från vågornas brytningspunkt, kom jag att tänka tillbaka på min karriär som babysiminstruktör. Våg efter våg sköljde över mig, och jag var tvungen att dyka under för att inte drivas med in mot land. Tänkte att det nog var så det måste kännas för babyna vi sände under vattnet också: ("Yks, kaks, kolme, ja sukelletaan") - Jaha, så var det dags igen, ännu en gång, blublub..

 Riktigt så här stiligt ser det inte ut för mig ännu på en surfbräda, men ville bara illustrera likheterna.

3 kommentarer:

  1. Det var kloka tankar och fina bilder! Grattis till 6:e platsen i bloggtoppen! Maj

    SvaraRadera
  2. Du är nog lika stilig som babyn. Maj

    SvaraRadera
  3. Tack! Men bilderna är nog tagen från nätet. Om jag ändå vore så duktig att surfa och ta "duckdives"!

    SvaraRadera