Inspirerande video värd att se med en tuff karl! Visar att ingenting är omöjligt, och att alla ska kunna hitta glädjen i att vara i aktivitet. Kolla in glöden i ögonen, detta är ren och skär passion! Finns inga goda ursäkter för att stanna i soffan nu, eller hur? Här har ni en av orsakerna till att jag valde att utbilda mig till idrottspedagog!(Klicka här)
onsdag 9 november 2011
måndag 7 november 2011
Om väder och vind
När jag kom till Bali var jag till en början väldigt ivrig på att titta ut genom fönstret när jag vaknade, för att kolla in dagens väderleksrapport. En vana jag, och säkert många andra nordbor har, eftersom somrarna hemma är korta och ibland väldigt våta. Man har lärt sig att ta vara på de få soldagarna som är. Efter att jag varit på Bali några dagar slutade jag kolla in vädret, det var ändå alltid varmt, och för det mesta soligt, så det spelade ingen roll.
Hemma blir vädret som känt använt som small-talk när man inte vet vad man kan säga. Det kan hållas låånga diskussioner om sommartorkan, vintermörkret, halkan, snön och så vidare. Här är det inte så mycket att diskutera, oftast får man bara konstatera, det är varmt i dag. (Om man inte är surftokig då, för då diskuteras det hett om swell-forecasts, vågor och tidvatten).
Nu har regnperioden börjat, och då kan det ibland se ut såhär genom fönstret:
Men ofta regnar det om natten, och solen kommer fram efter skurarna. Ganska skönt med lite regn, tycker jag, blir så frisk och härlig luft efteråt! De sista två dagarna har solen gömt sig, och idag har vi för en gångs skull haft en temperatur under 30 grader. Det var något nytt, så i dag har vi faktiskt också här kunnat diskutera vädret!
fredag 4 november 2011
Ett dykinlägg utan dykbilder
Lite bilder från sista dagen av dykarkursen igår vid Tulamben vid ett känt vrak, the liberty. Körturen dit varade i 2,5 timmar, lite väl långvarig, men mycket fint att se på vägen.
Svenska Julia på semester i Bali från Australien.
The entry point, mååånga dykare, inte så mycket annat att göra här.
Här borde egentligen några undervattensbilder komma in, men eftersom jag inte har en undervattenskamera, och instruktören inte har lov att ha med kamera vid kurs, så bidde det inte några denna gång. Ni får bara föreställa er ett vrak, napoleonfiskar, butterflyfishes, ett stort fiskstim, fina korallrev och Nemo. Or just google it! Under det andra dyket såg vi en haj också, det var häftigt! Bara en liten black-tip, men iallafall!
Mellan dyken måste man pausa för att kroppen ska få bort extra kväve (nitrogen) ur kroppen. I väntans tider kan man som rastlös skandinav strosa runt på stranden och fota sig själv, eller som balines bara sitta och vänta. Här vår busschaufför t.v. och instruktör t.h.
Allt i allt en bra dag! Ja, och så fick jag ju dykarsertifikatet i handen också, inte att förglömma!
Idag har vi också dykt, denna gång med kollegor och diverse andra. Turen gick till en ö utanför Bali. Riktigt bra det också. Fick sett rockor, bläckfiskar och lion fish, med mera! Denna gång hade vi paparazzin med oss, så bara jag får tag i bilderna postar jag de här också. Hej så länge!
måndag 31 oktober 2011
Om humör och dykning
Ibland skäms jag över mitt humör. Det
verkar lite ibland som om det lever sitt eget liv, och att jag inte kan styra
det. Idag var en sådan dag. Jag och en kollega hyrde SUP-brädor och ägaren
följde med. Det bör väl nämnas att denna person är en tvättäkta italienare i
55-60 års åldern. Vet inte riktigt vad jag ska skylla på, för italienaren
menade bara sitt bästa, och ville hjälpa mig att ta vågor stående. Men hans
kommenderande om jag skulle ställa mig upp, när jag själv inte kände jag hade tillräckligt
med kontroll för att göra det, orsakade det hela. Usch så sur jag blev. Jag
blev så sur att jag bara på trots med all makt skulle surfa på mitt sätt
(knästående), hur han än försökte intala mig. Till sist verkade han ha fattat
att det inte hjälps, och lämnade mig ifred. Senare när jag fått prova och fela
ett antal gånger, så klarade jag till sist att ta några vågor stående, på egen
hand.
Sån har jag varit hela livet. Jag vet inte,
men det verkar vara som att det finns en egen sort av människor som lyckas
framprovocera ett sådant barnsligt beteende i mig. Som till exempel om någon börjar
hjälpa mig utan att jag ens har frågat om hjälp. Envis, det är vad jag är. Tröstande
eller ej, men det verkar gå i släkten också, denna egenskap. I många
generationer! När jag ser på några av mina syskonbarn, är det ibland som att se
sig själv i spegeln. Plötsligt smäller det, ibland helt utan förvarning om att
stubinen ens har tänts för de som ser på. Jag tror det har något att göra med
att vi redan har lagat oss en plan eller bild i huvudet för hur en
sak ska göras, och att då ska någon annan banne mig inte komma och försöka förändra
på det! Som tur gäller detta inte i alla sammanhang och aldrig i
jobbsituationer! Där är jag som regel mycket mer samarbetsvillig!
Och jo, dykningen får jag väl också
rapportera om at den gick bra. (Bortsett från att vattnet var lite kallt med kort våtdräkt, vi blev
brända av maneter och min nya mask ännu inte hade slutat imma). Har nu två dyk
till i kurset, innan jag får mitt certifikat. Dessa görs på torsdag, och om
allt går bra så gör jag två nya dyk dagen efter, då med kollegorna för att
simma med dessa krabater...
lördag 29 oktober 2011
onsdag 26 oktober 2011
Liten video då..
Här kommer då filmen jag lovade i förra inlägg. Det är vår guide Wayan (förstfödd, som ni nu vet) som filmar från hjälmen.
lördag 22 oktober 2011
Hänt i veckan
Hejhej, länge sen sist igen! Eftersom jag i veckan blivit frisk igen (halleluja!) har det hänt så mycket annat att jag sällan varit hemma några långa svängar. Därför har bloggandet varit lite tillsidosatt. Lite stickord på veckan.
- Yoga i jättemysig ny studio! http://powerofnowoasis.com/
- Många middagar med kollegor
- Träning igen, äntligen!!
- Dejtauktion arrangerad i regi av studenterna, för insamling av pengar till barnhem.
- Mountainbike-tur arrangerad av mig
I skrivande stund sitter jag i bastun, dvs. på balkongen. Det har den sista veckan varit både varmare och högre luftfuktighet. Herkas! Därför var det extra skönt att mountainbike turen startade på 1300 m.o.h. Sval och inte minst frisk luft! Turen gick genom skog, små byar och risåkrar. Bilder varsågoda. (har video också, men de måste kortas ner, så de kommer en annan dag..)
Så har jag också blivit bortauktionerad för en miljon! I indonesiska rupier då. Men tycker ändå att 81 euro är ganska mycket att betala för en timme privatundervisning av simteknik. Galna studenter. Det högsta budet gick till min kollega, som erbjöd en surflektion inklusive transport och lunch, som gick för 9 miljoner! Totalt samlades det in 77 milj. under en kväll. Det måste jag säga är ganska bra gjort!
I morgon blir fortsätter jag med dykarkursen, på måndag blir det SUP! Allt roligt jag gått miste om under tiden jag var sjuk måste tas igen bums!
- Yoga i jättemysig ny studio! http://powerofnowoasis.com/
- Många middagar med kollegor
- Träning igen, äntligen!!
- Dejtauktion arrangerad i regi av studenterna, för insamling av pengar till barnhem.
- Mountainbike-tur arrangerad av mig
I skrivande stund sitter jag i bastun, dvs. på balkongen. Det har den sista veckan varit både varmare och högre luftfuktighet. Herkas! Därför var det extra skönt att mountainbike turen startade på 1300 m.o.h. Sval och inte minst frisk luft! Turen gick genom skog, små byar och risåkrar. Bilder varsågoda. (har video också, men de måste kortas ner, så de kommer en annan dag..)
Vulkanen Batur i bakgrunden
Risfält
Traditionell skörd old fashion way
En elefant!
Snart i Ubud (ni vet där Eat, pray, love utspelade sig)
I morgon blir fortsätter jag med dykarkursen, på måndag blir det SUP! Allt roligt jag gått miste om under tiden jag var sjuk måste tas igen bums!
fredag 14 oktober 2011
Så enkelt!?
Visste ni att man på Bali har ett system där man alltid döper första barnet att heta Wayan, den andra i syskonskaran att heta Made, den tredje till Nyoman, den fjärde till Ketut och så vidare. Ganska lätt att chansa rätt på någon man har glömt namnet på..
En hinduistisk månad är 35 dagar lång, och ett år är 210 dagar. Men året består tydligen inte av 6 månader, men av olika långa veckor. Den längsta 10 dagar och den kortaste 1. Förklaringen är att 210 inte går jämnt ut med 4, 8 eller 9 enligt Wikipedia. Men det har tydligen något att göra med syklusen till risodlingarna. Inte nog med det, balineserna har också en kalender till (!) med 12 månader, där varje månad startar vid första dagen det är fullmåne!
En balines har därför födelsedag var 210 dag, men den firas inte speciellt mycket. Man får ingen tårta eller gåva, men familjen har ofta en ceremoni för födelsedagsbarnet. Och det är mycket annat att fira här! Hinduisterna kan verkligen levnadsmåttot "livet är en fest"! Det är ceremoni när det är fullmåne, när man har byggt något nytt till huset, när någon har varit sjuk och vill ha hjälp av släkten att finansiera sjuknadskostnaderna, när man har fått en ny plomb i en tand oooch så vidare, ni fattar säkert...
Nyåret, den efter fullmånen alltså, firas genom reflektion. Man får inte jobba, inte resa/använda sig av något fordon, inte äta eller dricka under hela dygnet. Det finns t.o.m. vakter som går runt för att övervaka att folk sköter sig. (fattar inte varför de får jobba då inte andra får, men..) Inte ens turister har lov att besöka stranden den dagen, och flygplatsen är stängd. Dagarna innan och efter ska också en del ritualer utföras, bl.a. en parad för att driva ut onda andar, ska man tro Wikipedia.
Allt detta är ju kristallklart att förstå för en västerlänning, eller hur?
En hinduistisk månad är 35 dagar lång, och ett år är 210 dagar. Men året består tydligen inte av 6 månader, men av olika långa veckor. Den längsta 10 dagar och den kortaste 1. Förklaringen är att 210 inte går jämnt ut med 4, 8 eller 9 enligt Wikipedia. Men det har tydligen något att göra med syklusen till risodlingarna. Inte nog med det, balineserna har också en kalender till (!) med 12 månader, där varje månad startar vid första dagen det är fullmåne!
En balines har därför födelsedag var 210 dag, men den firas inte speciellt mycket. Man får ingen tårta eller gåva, men familjen har ofta en ceremoni för födelsedagsbarnet. Och det är mycket annat att fira här! Hinduisterna kan verkligen levnadsmåttot "livet är en fest"! Det är ceremoni när det är fullmåne, när man har byggt något nytt till huset, när någon har varit sjuk och vill ha hjälp av släkten att finansiera sjuknadskostnaderna, när man har fått en ny plomb i en tand oooch så vidare, ni fattar säkert...
En bild stjäld på nätet igen!
Allt detta är ju kristallklart att förstå för en västerlänning, eller hur?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
