På fredag, så!

Eftersom det nu har gått över två veckor sedan jag varit på intervju till Jobbet med stort J, och jag forfarande inte hade hört något idag, började jag bli lite tveksam och tankarna snurra. De sa ju att de skulle höra av sig efter två veckor, betyder det att de har anställt någon annan och inte meddelat oss andra ännu? Tankarna gick runt och jag började tvivla och analysera på hela intervjun, vad jag sagt, vad som kunde väga till min nackdel. Började tänka att, jaja, kanske det är lika bra att jag inte får jobbet, kanske det inte är något jag vill iallafall, tänk att inte få skida på ett helt år!! I tillägg har lessheten på mastern nått nya höjder, så hade på alla sätt och vis en kakka (norsk: møkka) dag. Jag var sur och butter och fick ingenting gjort.

Till sist ringde jag. De var förstås inte på kontoret, skulle ringa opp. Nu har jag pratat med dem. De har forfarande inte bestämt något, ska ta ett avgörande denna vecka, och hör av sig på fredag. Men de sa att jag var en god kandidat. Med en gång de ringde lyste jag upp, blev glad som en solstråle, och tillade är VÄLDIGT motiverad till tjänsten. Blev nästan lite överraskad över mig själv efteråt, är det det jag vill? Som jag gått och tänkt och analyserat helt sedan jag varit på intervjun. Tror det var levern eller hjärtat som talade idag, inte de analytiska tankarna mina. Och visst är det väl bäst att ta sådana beslut med hjärtat och inte med huvudet! Så nu får jag bara hoppas att svaret blir ja på fredag.

Innan det väntar en sista handledning innan deadline med uppsatsen. Hoppas också den får ett "ja" från handledaren. Hoppas att det inte är så mycket att förändra på, så jag kan lämna in den på fredag också, istället för att ha den hängande över helgen till måndag. Då är vår deadline egentligen.

Spännande vecka det här, måste jag säga!