Professionsidentitet

En del av min master omhandlar temat professionsidentitet. Det vill säga hur alla professioner har förförståelser, som ibland kan bli så självklara att de tas för givet och inte ifrågasätts (Wackerhausen, 2009). Har tänkt på det förr också, men jag lade speciellt till mina egen professionsidentitet i morse. Säkerligen är den ganska lik för många andra studenter och professorer innanför idrottsvetenskap också. Jag såg en rökande man, som antagligen vägde dubbelt så mycket som han borde. Det första jag tänkte var, usch! Jag tar för givet att "folk" ska tycka det är naturligt och självklart att äta nyttigt, röra på sig och inte röka. Eftersom de flesta runt mig lever ett sådant liv, blir chocken desto större när jag ser någon göra det motsatta.

Detta är alltså inte menat att vara en moralpredikan och pekfinger-viftande inlägg om att alla måste leva som mig. Det är snarare en observation över mitt eget beteende. Eftersom jag snart slutar på denna skola, kan det vara nyttigt för mig att vakna och inse att världen inte är full av energiska träningsnarkomaner med rosiga kinder. Det finns många som lever ett annorlunda liv, och som ska ha lov att göra det. Alla är vi olika. Och eftersom jag antagligen kommer att jobba med folkhälsa, så är det viktigt för mig att känna till mina egna fördomar och vad jag identifiserar mig med, så att jag inte trampar någon på tårna. Livet är så mycket mer än träning, men det kan ibland vara svårt att komma ihåg.

En liten reflektion på måndagsmorgonen. Now back to the books!