Jobba på...

Har nyligen varit på en arbetsintervju för en 100 %  fast tjänst. För många skulle en fast tjänst vara rena drömmen, och det man siktar mot efter avslutade studier. För mig känns bara tanken på det ganska skrämmande. Det skulle innebära behov för billån, en fast boplats och 8-16 vardagar stort sett året runt, bortsett från allt för korta semestrar. Det skulle innebära att behöva ge nästan all av ens energi till en och samma arbetetsplats, år ut och år in, och ingen energi kvar till fritid och resor. Det skulle innebära väldigt många vuxenpoäng. Och jag är ju lite som Pippi, som aldrig vill bli stor.

Är det så farligt att bli vuxen som jag tror? Eller måste man bli det även om man skulle ha ett fast jobb? Hur får ni andra jobbet att passa in i livet? Räcker tiden till självrealiseringar och drömmar ändå?