lördag 28 maj 2011

Nåjaaa

Har haft lite uppehåll från bloggskrivandet. I slutrakan med mastern har jag känd mig så tom att jag inte haft nåt vettigt att komma med. Men nu är det alltså gjort, som Saltkråkan-Stina sa i kyrkan. Har lämnat in arbetet. Detta firades igår på sushirestaurang och glass-ätande x2, först på skolan och så på kvällen. Puh, blev en bra glykogenladdning (kolhydrater) för dagens långköring på cykel. Efter tre timmar på cykel i backar som bl.a. denna, behövdes det nog.

Backen här forsätter alltså förbi det högra hörnet på bilden. Ser ni joggaren i vänstra hörnet?

Detta var slutdestinationen, Kikutstua, 23 km bort. Hemvägen var det stark motvind i nedförsbackarna. Naturlig bromsning, eller vad man ska kalla det.

Nu väntar mera firande med Mikkan. När ett kapitel avslutas så börjar ett nytt.

onsdag 25 maj 2011

Om att göra slut

Det var inte sådär jättemycket att rätta på. Så nu lämnar jag in mastern antingen i morgon eller på fredag. Printade ut den för att kunna gå igenom och rätta det sista, och när jag hade den i handen fick jag för första gången en konkret känsla av att jag ju faktiskt snart är färdig. Färdig studerad efter 8 år! Kändes nästan som att göra slut på ett lånvarigt förhållande - du vet att ni har haft det tufft tillsammans, och det är för bådas bästa du går vidare. Men ändå kommer alla goda minnen och roliga stunder fram i tankarna, och du vill inte att det ska ta slut.

Men nångång måste väl jag börja samla vuxenpoäng också. Jag behöver inte så många på en gång, men kanske ett eller två. Det är bara det att jag har trivts så otroligt bra på NIH. Måste nog börja manna mig upp för slutet. För det enda som finns kvar för mig att studera på skolan är en doktorgrad, och det blir det inte. Inte i det första iallafall.

tisdag 24 maj 2011

På fredag, så!

Eftersom det nu har gått över två veckor sedan jag varit på intervju till Jobbet med stort J, och jag forfarande inte hade hört något idag, började jag bli lite tveksam och tankarna snurra. De sa ju att de skulle höra av sig efter två veckor, betyder det att de har anställt någon annan och inte meddelat oss andra ännu? Tankarna gick runt och jag började tvivla och analysera på hela intervjun, vad jag sagt, vad som kunde väga till min nackdel. Började tänka att, jaja, kanske det är lika bra att jag inte får jobbet, kanske det inte är något jag vill iallafall, tänk att inte få skida på ett helt år!! I tillägg har lessheten på mastern nått nya höjder, så hade på alla sätt och vis en kakka (norsk: møkka) dag. Jag var sur och butter och fick ingenting gjort.

Till sist ringde jag. De var förstås inte på kontoret, skulle ringa opp. Nu har jag pratat med dem. De har forfarande inte bestämt något, ska ta ett avgörande denna vecka, och hör av sig på fredag. Men de sa att jag var en god kandidat. Med en gång de ringde lyste jag upp, blev glad som en solstråle, och tillade är VÄLDIGT motiverad till tjänsten. Blev nästan lite överraskad över mig själv efteråt, är det det jag vill? Som jag gått och tänkt och analyserat helt sedan jag varit på intervjun. Tror det var levern eller hjärtat som talade idag, inte de analytiska tankarna mina. Och visst är det väl bäst att ta sådana beslut med hjärtat och inte med huvudet! Så nu får jag bara hoppas att svaret blir ja på fredag.

Innan det väntar en sista handledning innan deadline med uppsatsen. Hoppas också den får ett "ja" från handledaren. Hoppas att det inte är så mycket att förändra på, så jag kan lämna in den på fredag också, istället för att ha den hängande över helgen till måndag. Då är vår deadline egentligen.

Spännande vecka det här, måste jag säga!

måndag 23 maj 2011

Professionsidentitet

En del av min master omhandlar temat professionsidentitet. Det vill säga hur alla professioner har förförståelser, som ibland kan bli så självklara att de tas för givet och inte ifrågasätts (Wackerhausen, 2009). Har tänkt på det förr också, men jag lade speciellt till mina egen professionsidentitet i morse. Säkerligen är den ganska lik för många andra studenter och professorer innanför idrottsvetenskap också. Jag såg en rökande man, som antagligen vägde dubbelt så mycket som han borde. Det första jag tänkte var, usch! Jag tar för givet att "folk" ska tycka det är naturligt och självklart att äta nyttigt, röra på sig och inte röka. Eftersom de flesta runt mig lever ett sådant liv, blir chocken desto större när jag ser någon göra det motsatta.

Detta är alltså inte menat att vara en moralpredikan och pekfinger-viftande inlägg om att alla måste leva som mig. Det är snarare en observation över mitt eget beteende. Eftersom jag snart slutar på denna skola, kan det vara nyttigt för mig att vakna och inse att världen inte är full av energiska träningsnarkomaner med rosiga kinder. Det finns många som lever ett annorlunda liv, och som ska ha lov att göra det. Alla är vi olika. Och eftersom jag antagligen kommer att jobba med folkhälsa, så är det viktigt för mig att känna till mina egna fördomar och vad jag identifiserar mig med, så att jag inte trampar någon på tårna. Livet är så mycket mer än träning, men det kan ibland vara svårt att komma ihåg.

En liten reflektion på måndagsmorgonen. Now back to the books!

söndag 22 maj 2011

sköna söndag!

Gårdagen tillbringade stort sett på skolan, i vår källarhåla. Första gången jag är där en helgdag, för att jobba iallafall... Det jag gjorde under 6 timmar kunde lätt ha blivit gjort effektivt på en eller två. I dag tänker jag, för att kompensera för gårdagen, göra så lite som möjligt. Ladda batterierna helt enkelt.

lördag 21 maj 2011

Gaaah!

Jag gjorde en helt fruktansvärd upptäckt i morse. Tittade mig i spegeln och såg mitt första GRÅA hår!! Får åldersnoja av bara tanken! Vet inte vad jag har bekymrat mig så mycket över att sådant ska börja gro på mitt huvud!

Jaja.. Grått lär ju vara trendigt nu, har jag hört..

fredag 20 maj 2011

Forandring fryder

Har varit mer irritabel än vanligt de sista dagarna. Kom först idag på vad det kan bero på. Jag har egentligen inte jobbat med något annat än mastern denna vecka, bortsett från på måndag, då jag var vetenskaplig assistent och hade ansvar för kaffeservering på seminariet. Bortsett från det har jag bara suttit i en källare och skrivit, tänkt och korrekturläst. 


De senaste åren har jag ofta haft två eller flera jobb vid sidan om studierna. I vår har jag haft fyra, plus ett kortare vikariat på en rehabiliteringsinstitution. Det gör livet varierande, intressant och utmanande. Att bara ha en master att fokusera på känns i jämförelse tråkigt och enformigt. Med andra ord måste jag hitta ett jobb som är VARIERANDE för att jag inte ska dö av tristess! Tror det inte blir nån pappersvändare av mig iallafall. Så det så.

torsdag 19 maj 2011

Vackert Jenny!

Vackrare hand har väl sällan skådats på en kvinna. Brustna nagelband, korta naglar och oljefläckar. Feminint, verkligen! Är varken man eller bilmekaniker, så borde väl inte se ut på detta viset?
Användbara och praktiska är de dock, mina händer, om än ej så estetiska. 

Mer enastående inlägg har jag inte att komma med i dag, så om ni vill läsa något annat måste ni helt enkelt ställa mig frågor eller ge mig bloggtips, för just nu är det lite tomt där uppe.