Det var inte sådär jättemycket att rätta på. Så nu lämnar jag in mastern antingen i morgon eller på fredag. Printade ut den för att kunna gå igenom och rätta det sista, och när jag hade den i handen fick jag för första gången en konkret känsla av att jag ju faktiskt snart är färdig. Färdig studerad efter 8 år! Kändes nästan som att göra slut på ett lånvarigt förhållande - du vet att ni har haft det tufft tillsammans, och det är för bådas bästa du går vidare. Men ändå kommer alla goda minnen och roliga stunder fram i tankarna, och du vill inte att det ska ta slut.
Men nångång måste väl jag börja samla vuxenpoäng också. Jag behöver inte så många på en gång, men kanske ett eller två. Det är bara det att jag har trivts så otroligt bra på NIH. Måste nog börja manna mig upp för slutet. För det enda som finns kvar för mig att studera på skolan är en doktorgrad, och det blir det inte. Inte i det första iallafall.
Oj Jenny, tänk att du blir färdig. Du skall nog vara glad, jag håller nu på med min plan till masterarbetet (eller "håller på" e kanske fel ord, eftersom jag just börjat och inte riktigt vet vad jag undersöker). Hoppas vi ses snart!
SvaraRaderaJa, tänk det stina, nu har jag nog hållit på länge! Ja, sku nog inte vilja börja om på nytt igen med en projektplan! Lycka till med den! Jo, hoppas de int e så länge till! vet int när jag kommer hem till sommarn ännu, ska börja planera när det klarnar med framtiden...
SvaraRadera...nej man vill inte det ska ta slut! Efter ett år i arbetsvärlden skulle jag gott kunna sätta mig i skolbänken igen! Men tänk på att framtiden också bär på mycket spännande och roligt :) Grattis än en gång gumman till att du blir klar!
SvaraRaderaSant så sant! :) Tack tack! Vi hörs! :)
SvaraRadera